måndag 14 september 2009

Hela livet va ett disco men hur kunde de bli så svårt?

Efter en bra helg då problemen varit långt borta så börjar saker komma ikapp igen, alkohol är ett bra medel för att inte tänka på skiten som händer.
Helgen har jag spenderat med mina favoriter, dom som vet hur man jobbar liksom..
Paulina gillar soppa, Natta gillar lesbiska brudar gärna över 25...
Gin och energidryck är ingen hit men bättre än gin och cola iaf...

Men nu är det måndag och jag har ångest... Kan tacka min kära far för de, eller den som ska kalla sig min pappa men har inte varit en helt okej sådan.
Han kom till butiken och berättade hur värdelös och misslyckad jag va och hoppades att jag va stolt över mitt liv då jag förlorar både jobb och lägenhet i slutet av oktober.
Är han helt bränd lr? Tror han seriöst jag gjorde det med flit och det sista jag behöver nu är att någon kommer och säger såna saker.
Men han är ju känd för att vara något av en stor idiot.

Jag kan ju inte bo hos honom, inte hos morsan.. det kommer ju sluta med att vi dödar varandra eller något.. Det fanns ju en anledning till varför jag flytta från båda föräldrarna innan jag sluta skolan liksom... Så nu är de knas.
Jobbet ryker ju när mamma stänger butiken också, vem vill ha en inneboende utan jobb liksom? när största delen av dom man känner bor hemma fortfarande är ju inte heller så jävla kul.

Men så kan de gå när man gillar att lyssna på musik o va onykter.
Fast jag spelade inte ens högmusik nu sista gången, bara grannen som inte fått ligga på länge så hon är jävligt bitter... men de skulle jag också vara om jag såg ut som henne..

Men nu kommer snart vinduken hit, hemleverans + sällskap, två i ett liksom.. hur bra som helst.
Nu när man ändå blir vräkt kan man ju passa på, sen vem fan pallar va nykter när man fort är efterbliven från lör/sön fyllan...
Man måste ju tagga till inför fredag, då blir det röjj på högnivå, KRYSSNING!
Det kommer bli hur fett som helst tror jag =)
svinabigtequilatime.

fredag 4 september 2009